Bernhard var en riktig snidare

Det har existerat många intressanta levnadsöden som man aldrig ens snuddat vid. Dessutom har vi människor mer och mer skurit bort det som har hänt för länge sedan och glömmer både bort vår egen historia och att lära oss av den generella historiens misstag.

Jag själv hade förmånen att vid många tillfällen träffa en äldre man med en intressant historik och som hade en kreativ talang med speciellt saltstänk av humor. Låt mig presentera Bernhard Olsson, född 1890 i Karlskrona.
Redan i unga år gav han sig ut på sjön och besökte på detta sätt som underofficer i flottan de flesta länder som flottan besökte, framför allt i Asien och Afrika. Under de långa resorna, ägnade sig Bernhard ofta åt att tälja och snida i trästycken, som han tog från det virke som fanns ombord och med åren hittade han sin egen stil i snideriet.

När han träffat sin Astrid och de fått sonen Eric, höll han sig mer på hemmaplan och hobbysnideriet fick sin plats i garaget till den villa de flyttade in i Göteborg, dit de flyttat. Sonen Eric gick in vid flottan och skapade sig en karriär där, bland annat som U-båts-kapten på Nya Varvet i Göteborg. Eric gifte sig med Elisabeth och de tog namnet Ortvik, då hon kom från Ortviken utanför Sundsvall.
De adopterade en liten parvel som blivit till av misstag och det var jag.

Så när jag fick träffa min ”Farfar”, hade ha ofta kul träsnideri att visa upp.
Jag fick faktiskt en liten gungstol som han gjort i garaget. Den försvann dock i en av alla flyttarna.

När ”Farfar och Farmor” gått ur tiden, fick jag ärva ett antal fina verk som Bernhard snidat fram, företrädesvis från Gullregns-rot, som han gillade och som växte på tomten tillsammans med allahanda frukter och bär.
Det är dessa figurer (i varje fall den del som är hyfsat hela idag) som jag gärna vill ge dig möjligheten att få se på nära håll ur olika vinklar och kanske känner även du lite ”Wow” och upptäcker vilken skön humor som vissa av dem rymmer.