Runt Millennieskiftet sände SVT en gripande dokumentär om könsstympning, vilket gjorde att jag och Nathalie Noori kände att vi ville medverka till att synliggöra detta även för den stora yngre målgrupp vi nådde varje år med vårt projekt ”Fashion For Integration”, där vi sedan 1994 fokuserade på unga tjejer med annat ursprung än det ”helsvenska”.
Efter ett noggrant detektivarbete (eftersom inga kontaktuppgifter fanns i eftertexterna till TV-programmet), hittade vi fram till en av kvinnorna bakom RISK, Riksföreningen Stoppa Kvinnlig Könsstympning. Efter ett känslosamt möte med hela styrelsegruppen, fick vi ok att engagera oss i arbetet på den nivå vi själva ansåg vara mest passande för vår del.
Jag kontaktade min vän, musikproducenten och artisten Danne Machmar (Amaze Music) och även han fick se den inspelade Tv-dokumentären. Jag hade då skrivit en text, vilken Danne fick ta hand om och han började ”leka” fram en demo i sin musikstudio.
Under tiden fick vi information av RISK att författaren till boken ”En Blomma I Afrikas Öken” och tillika Supermodellen Waris Dirie senare under året skulle komma till Sverige för ett möte med RISK och Mona Sahlin, som då engagerat sig i ämnet.
När Danne fått ihop en demo av låten, togs ett nytt möte med RISK och de 11 damerna i ledningen fick lyssna på demo-resultatet och se de grafiska blad jag färdigställt. Det hela blev så känslosamt för gruppen, att samtliga elva brast i gråt och lovordade vårt verk. Det bestämdes att jag skulle medverka vid den då inbokade lunchen med Waris Dirie & Mona Sahlin och där lämna material på engelska till Waris, samt spela upp låten för alla lunchgästerna under ett kortare anförande.
Jag presenterade mig för hedersgästen, var den ende manlige deltagaren som hade engagerat sig på plats. 
Introduktion till projektet. 
På bildserien kan lunchen följas, där jag och Waris Dirie samtalade en hel del om projektet. Hennes respons var, att efter vi gjort det känt i Sverige, skulle hon kunna hjälpa till att skapa kontakt med artister och skivbolag i olika språkregioner över världen, eftersom hon som FN-ambassadör för arbetet mot könsstympning, hade rätt fria händer att välja egna vägar framåt.
Detta var naturligtvis vid den tidpunkten ett stort steg framåt. Tyvärr ville ingen här i Sverige hjälpa oss komma vidare och inga egna pengar fanns att satsa, så efter något år lades hela projektet i malpåse, där det fortfarande ligger efter snart 20 år.
Waris hade Mona Sahlin till bordet. 
Waris fick materialet redan innan förrätten… 
Lunchdeltagarna samlade inför vår presentation.
Bästa mannekäng i Fashion For Integration 2003 fick naturligtvis ta del av Waris Diries gripande biografi.
Lunchen kan starta… 
-Får jag störa lite innan efterrätten?
-Varsågod, en kopia, ”for your ears only”…
-Här är bakgrunden till vårt engagemang…
-Jag kommer naturligtvis med till boksigneringen hos Akademibokhandeln.
-Det är bara en demoversion, så vi hoppas kunna få hjälp med att göra en ”riktig”…
Däremot fortsatte vi att hjälpa RISK med marknadsföring och deras ordförande fick möjlighet att presentera Risks arbete under våra stora Fashio For Integration-finalmodevisningar på Kungsträdgårdens stora scen och i Heron City, vilket kan ses på bilderna nedan.
I backspegeln kan man förundra sig över hur lamt och passivt det svenska politiska etablissemanget agerade, när ett ämne kan synas vara obekvämt att agera kraftfullt till, samt när det inte garanterar att skapa fler röster inför nästa val. Det har under det senaste årtiondet, efter vår insats, gjorts vissa punktinsatser men egentligen låter Sverige andra länder helt ta över det globala arbetet och stannar vid att enbart agera på hemmafronten. Tänk om vi ändå haft en extra ”Greta” till det här projektet… 
