Tandläkarens Tio Tankvärda Tips

TANDLÄKARNS 10 TIPS från Peter Ortvik, Leg. Tandläkare och under 11 år Lärare vid Tandläkarhögskolan.

Jag har under de senaste tre-fyra åren med fasa sett hur de företag som producerar tandvårdsprodukter som exempelvis tandkräm, vissa borstar och även direkt tandvårdstjänst, nu börjar anta samma argument som hårprodukter och skönhetsindustrin gör i reklam…alltså mindre seriöst.

Som gammal tandläkare och även som lärare på Tandläkarhögskolan (där jag under åren var med och utexaminerade över 1000 tandläkare inom Oral Protetik), tycker jag att etik och seriositet skall genomsyra ALLT inom tandvården. Här skall inga genomskinliga slogans som ”tre nyanser vitare” och liknande få ta plats där man i grund och botten skall lära ut god munhälsa och hur man undviker att få karies och tandlossning skall vara frontlinje, inte att flytta fokus till reklambyråns nya slogans som bara förvillar och skymmer sikten.

Man skall också vara medveten om att mycket av det innehåll som presenteras som: ”NU med…….”, bara är att återuppfinna hjulet på nytt, då detta innehåll, om det får sitt rätta namn, redan använts långt tidigare men fallit i glömska, då det aldrig blev en USP (Unique Selling Point).

Med allt detta i bakhuvudet, kan det vara på sin plats att få bjuda på (ur min synvinkel) Tandläkarens 10 Viktiga Tips.
(Observera att jag skriver ”viktiga” och inte ”viktigaste”, då de inte bör rangordnas utan komplettera varandra.)

  1. -Tandborste – vad skall du välja, manuell eller elektrisk?
    Det beror lite på hur nära relation du har till din munhåla. Majoriteten av den vuxna befolkningen har inte så stor vetskap om vad som i detalj döljer sig bakom läpparna och tittar heller inte på vad de gör när de borstar tänderna.
    I sådant fall är nog en eltandborste det bästa valet, då en sådan ”rafsar med sig” mer plack och matrester än en manuell, utan att tekniken är av lika stor betydelse.
    Är du en mer noggrann person med god manuell kontroll över handrörelser i allmänhet och ett intresse för din munhålas välbefinnande, så at du lägger fokus på Var borsten befinner sig och HUR borsten når olika tandytor, ja då kan till och med en vanlig tandborste vara att föredra, då man själv kan styra in delar av borsten i annrs svårtillgängliga områden.Välj ALLTID en mjuk borste. Dels kan de mjuka stråna lättare hitta in mellan tänderna, där en hård borste mer ”sprätter iväg” och missar sådant. Dessutom ger en hårdare borste en falsk renhetskänsla med en hårding, genom att den river i tandköttet, så det känns som att det har gjort mer nytta än det verkliga resultatet. Man skall också tänka på att det är lättare att skada tandhalsarna med en hård borste och sådana permanenta skador vill men helst slippa få. Tänk även på att ha ett lätt anläggningstryck mot tand/tandkött, det är inte trycket som rengör…
    Har du en liten mun, välj borste med litet borsthuvud, annars kan det bli kollisioner mellan tand och borste, vilket gör att du inte kommer åt i alla skrymslen.2.-Tandtråd – Är det nödvändigt?
    JA, absolut, helt utan tvivel. Tandtråden är egentligen det enda säkra sättet att få bort allt som fastnat mellan tänderna. Det finns inte en chans att ta sig igenom den kontaktyta som intilliggande tänder har mot varandra.
    Har du dessutom ett helt friskt och fullständigt tandkött, skall du undvika tandstickor i möjligaste mån, då dessa med tiden trycker bort tandköttet och skapar ett utrymme där det inte fanns något från början.
    Nu för tiden finns utmärkta och lättanvändbara tandtrådsbyglar, som t.ex. Plackers och Jordans som du ser på bilden nedan, så du sliper virra tråden runt fingrana som i forntiden…Var försiktig när du trycker/sågar tråden genom kontaktpunkterna, så du inte skär ned tråden in i tandköttet.

    3. -Men varför finns då tandstickor?
    Dels för att det är en kvarleva från förr, dels för att restauranger av naturliga skäl inte kan tillhandahålla tandtrådsprodukter, vilka skulle stjälas och de kostar en del. Tandstickor används ju även inom bar-verksamheten och finns alltså redan i sortimentet hos restaurangerna.
    De som har nytta av tandstickor …och i så fall endast trekantiga, aldrig runda, är oftast äldre som antingen har brokonstruktioner i munnen, där det är svårt att använda tråd, samt de som ett tandkött som inte längre fyller mellanrummen och då återstår bara tandstickor och mellanrumsborstar.

    4.-Hur väljer jag tandkräm?

    Som vuxen eller barn över 3 år, skall du använda en tandkräm med Fluor, som är ett bra skydd mot karies/hål i tänderna. Gällande barn, är det viktigt att kontrollera och motivera dem att inte svälja tandkrämen, då viss påverkan kan ske på de senare framkommande permanenta tänderna.
    Vilket märke du väljer, är till stor del en ”smakfråga” i dubbel bemärkelse. En annan aspekt är också hur mycket slipmedel och vilken sorts slipmedel som den innehåller. Du vill ju inte ”borsta bort tänderna”…
    eftersom tandkräm är en konsumtionsvara, blir du ofta rekommenderad att använda mycket mer per borstning än du behöver. Det räcker gott och väl med en ”rund pärla” på borsthuvudet, inte de 1,5 – 2 cm som jag har hör nämnas både i TV och av ”förståsigpåare”.

    Låt saliven vara det som späder ut tandkrämen under borstningen och undvik att skölja med vatten när du borstar tänderna. Tänk på att du då spolar bort fluoren som skall skydda, ingen bra idé. Ingen vattensköljning under eller efter tandborstning, alltså.
    Vill du vara lite miljömedveten och smart, så kan du spott ut rakt ned i WC-stolen och låta det ligga kvar till nästa toa-användning, så får du lite extra rengöring på köpet.

    5.-Hur påverkar kosten dina tänder?
    Om vi snabbt avhandlar att sötsaker/socker är av ondo och därmed hoppas att föräldrar inte faller till föga för ungarnas tjat om godis, så kan vi gå över till kunskap som kanske är mindre känd för många. De flesta känner till vad ett ph-värde innebär och att ph 7 är neutralt, alltså inte surt (lägre än ph7) och inte basiskt (över ph7)
    Många kommersiella drycker har ett lågt ph-värde, som läsk, juicer och liknande, som citrusfrukter m.m..  Detta ger alltså en sur munhålemiljö med frätning av tandens yt-emalj. Med detta i ”baktanken”, säger det sig självt att man INTE skall borsta tänderna efter intag av sådana drycker utan endast skölja munnen efter intaget…om man nu gör något alls.

    Generellt vill man gärna ha en något basisk miljö i munhålan, vilket förhindrar det nyss nämnda. En kosthållning med mycket grönsaker höjer ph-värdet och minskar alltså risk för frätskador. För äldre patienter som ofta har både amalgamfyllningar, guldkronor och ytterligare metallkomponenter i sina restaureringar, är detta mycket vilktigt. En sur munmiljö (lågt ph) skapar en elektrolytisk batterimiljö, eftersom olika metaller har olika el-egenskaper. Detta har ofta varit fallet till att så kallad Oral Galvanism uppkommit. När jag jobbade som lärare på Tandläkarhögskolan, började vi ofta med att låta sådana patienter få fylla i en kostanamnes på en veckas totala intag av mat och dryck. I många fall försvann symptomen helt, efter att vi lyckats på bort den sura miljön genom bättre kost, vilket gör att saliven får ökad förmåga att ”Buffra upp” ph-värdet i munnen så att man undviker syra-påverkan.

    Tänk gärna på att många frukter är riktiga sockerbovar, så att när uttrycket ”frukt & grönt” dyker upp, så gäller det att skilja agnarna från vetet. 

    6.-Dina tänders egen färg.
    Innan man börjar köpa reklamen om ”vita tänder”. Kan det vara bra att känna till vad som gör att olika människor har olika tandfärg. Det beror inte alltid på kaffe, té, rödvin eller nikotin. Så här ligger det till. Tandens yttersta lager, det håra emaljskiktet, är till största delen transparent och dess prismor reflekterar därmed det som finns under, det s.k. dentinet. Dock är det så, att hos en del är emaljprismorna riktade ”rakt in” mot dentinet och då återkastas ljuset tydligare från dentinet, som då äger ett mörkare resultat än hos de som har emaljprismor som är riktade i  ”sned vinkel” mot tandytan. Här studsar ljuset tidiger tillbaka, återspeglar mer av emaljens vinklar och man får då en ljusare färg på tanden. Hoppas detta inte är allt för komplicerat att förstå.
    Alltså, tandens egen färg är ofta ärftlig och har inget att göra med kvalitet eller hållbarhet.

    7.-Hur får du ljusare tänder?
    Med ovanstående som humörsänkare…om du har en mörkare egen-färg (vilket kan ligga i antingen grå- resp. gulspektrat), förstår du säkert att det inte går att göra så mycket åt just den delen gällande färg, om du inte skall låta din tandläkare avverka frisk tandsubstans för att sätta på kronor eller ”klistra på ”fasader” i Hollywood-stil.
    Däremot skall man naturligtvis först se till att få en riktig och professionell rengöring, inklusive avlägsnande av tandsten och plack. Därefter får du rannsaka dig själv, gällande vad du regelbundet intar av det jag tidigare nämnde: kaffe, té, tobak, rödvin etc.
    På hemmaplan kan du använda speciell tandkräm vid de festiva tillfällen du vill ha en lite extra ”whitening-effekt” på bettet men var även medveten om att sådana EFFEKTIVA produkter inte bör användas dagligen. Många tandkrämstillverkare använder ”Whitening” som ett argument men de flesta kan inte undersökningsvis påvisa någon egentlig effekt, det har mer blivit så att alla använder termen och ingen anmäler någon annan, för att själv inte bli anmäld för falsk reklam.

    8.-Professionell tandblekning hos din tandläkare.
    De produkter som tandvårdskliniker idag använder, är inte lika ”våldsamma” som de som fanns för 12-15 år sedan, då koncentrationen av Väteperoxid var klart hägre än idag. Man kunde se att viss ”brittleness”/skörhet hos tändernas ytskikt kunde uppkomma och även att tandköttet kunde skadas, trots försök att isolera det från påverkan. Jag gjorde själv ett intressant reportage i Frontface Magazine för 15 år sedab. Du kan läsa det här (helst i dator, det fungerar inte så väl i mobil): http://www.frontface.se/04nr/11_sid/11a.htm
    Många skönhetssalonger gör nu tandblekningar. Jag kan tyvärr inte säga något om detta, då de använder så vitt (!) skilda tekniker och material. 

    9.-Hur ofta skall du gå till tandläkaren?
    Egentligen skulle jag vilja vända på frågan till ett par påståenden:
    -Ju färre fyllningar och ju bättre tandkött du har, desto mindre kommer ditt årliga besök att kosta dig.
    -Ju snabbare du tar dig till tandläkaren när något verkar vara fel, desto billigare blir åtgärden. Tänk på att en tand är och reagerar inte som ett sår på huden, tanden läker inte av sig själv, skadan blir bara värre och dyrare om du väntar.
    De 2-fyra ”obligatoriska” röntgenbilder man skall ta vid varje kontroll, är din säkerhet för att inga kariesangrepp missas och de är även en dokumentation på hur det såg ut vid just det tillfället.
    Så, konklusivt av detta, är att normalt räcker det definitivt med ett årligt besök, som även kan innehålla en polering av tandytorna så att du själv lättare kan hålla dem fräscha under mellantiden.
    Om din tandläkare anser att du på grund av högre kariesaktivitet, begynnande tandlossning eller andra risker behöver tätare kontroller tills faran är över, så är det bäst att efterkomma dessa råd…om du vill ha kvar dina tänder.

    10.-Om du inte har en ”egen tandläkare”?
    Lyssna med din omgivning om någon du litar på trivs med sin tandläkare och det passar dig geografiskt. I så fall ber du din vän höra efter om han/hon kan fråga sin tandläkare om denne kan ta även dig som patient, det brukar fungera med rekommendationer…på samma sätt som hos frisören.
    Tyvärr brukar väldigt få personer prioritera det med tandvård och så går tiden och man ”glömmer bort” det hela enligt principen ”Det jag inte ser, kan inte skada mig”. Bli inte en av dessa utan på samma sätt som du naturligtvis tar en hemförsäkring när du har ett boende, så skall du ge dina tänder en försäkring om att få må bra, genom att ta tag i det hela utan att tiden får rinna iväg.

Lämna en kommentar

Rulla till toppen